Beteendegenetiska nyheter (vecka 33, 2022)
Veckans studier har bl.a. undersökt genetiska risker för fetma bland barncanceröverlevare samt hur depression är relaterad till stressfyllda livshändelser och somatiska sjukdomar.
1 |> Fyra av fem barn som får cancer överlever i dagsläget. I den här gruppen är förekomsten av fetma förhöjd och forskare vill av det skälet identifiera patienter som har en hög risk för att utveckla fetma för att kunna implementera tidigare insatser. De senaste åren har våra kunskaper om vilka genvarianter som förklarar individuella skillnader i BMI förbättrats avsevärt. I två separata datamaterial har ett amerikanskt forskarlag nu funnit att genetiska riskfaktorer kan användas, tillsammans med data på livsstilsfaktorer och cancerbehandlingar, för att identifiera över fyra gånger fler patienter med hög risk för att utveckla fetma. Förhoppningen är att dessa patienter ska kunna få en mer intensiv uppföljning och mer omfattande interventioner för att deras reducera deras risker att utveckla hjärt-/kärlsjukdomar och metaboliska sjukdomar.
2 |> En systematisk översiktsartikel har undersökt riskmarkörer för självmordsförsök på bland fängelseklienter. Förekomsten av självmordsförsök uppgick till 9% bland män och 12% bland kvinnor. De starkaste riskmarkörerna var, föga förvånande, självmordstankar, tidigare självmordsförsök och olika indikatorer på psykiatrisk sjuklighet. På anstaltsnivå fann dock forskarna även stöd för att vistelser i isoleringscell, våldsutsatthet och svagt socialt stöd under den avtjänade tiden var associerade med högre risker för självmordsförsök. Huruvida dessa faktorer orsakar självmordsförsök bör med fördel undersökas med beteendegenetiska ansatser.
3 |> Personer som insjuknar i depression har förhöjda risker för att utveckla en mängd andra sjukdomar och att dö i förtid. I en ny studie har forskare undersökt hur hur genvarianter (enbaspolymorfier) som är associerade med högre depressionrisker är associerade med andra sjukdomar. Det visade sig att det genetiska indexet för depressionsrisk var associerat med 211 somatiska och psykiatriska utfall. Resultaten ger därför stöd för att en delförklaring till varför deprimerade personer utvecklar andra sjukdomar har sin grund i att de bär på genvarianter som kan potentiellt orsaka flera typer av sjukdomar. Notera dock att sambanden är ännu svaga och att det inte går att på individnivå med tillräcklig precision förutspå sjukdomsrisker bland patienter med depression.
4 |> Personer som blir exponerade för stressfyllda livshändelser har ökade risker för att utveckla depressiva episoder men är sambanden kausala? Ett norskt forskarlag har undersökt frågan med hjälp av cirka 2300 tvillingar. Forskarnas huvudsakliga exponering var ett index som mätte stressfyllda livshändelser, vilket inkluderade allt från att ha insjuknat i allvarliga sjukdomar till att ha exponerats för olyckor, våldsviktimisering, naturkatastrofer och långtidsarbetslöshet. Forskarna fann att de deltagare som hade högre poäng på indexet även hade högre risker att utveckla depressiva episoder. Resultaten höll när deltagarna jämfördes med sina enäggstvillingar som hade lägre poäng på skalan. Då enäggstvillingar delar mer eller mindre samtliga genetiska skillnader och växer upp i samma hushåll kontrollerar designen för de familjära förväxlingsfaktorer. Mycket talar därför för att traumatiska livshändelser faktiskt orsakar depressiva episoder.
5 |> Såväl kliniska erfarenheter som enskilda studier har länge indikerat att personer med beroendeproblematik tenderar att ha svårigheter med sin känsloreglering. Nu har den första systematiska översiktsstudien bekräftat detta genom att analysera data från 22 studier som omfattande totalt 1936 personer med beroendeproblematik och 1567 kontrollpersoner. De förra hade i genomsnitt 1,05 standardiserade enheter högre värden på en skala som mätte svårigheter känsloreglering. En tumregel för skalan är att värden över 0,8 representerar ett starkt samband. De största svårigheterna föreföll relateras till impulskontroll. En viktig begränsning med dessa studier var att de hade en tvärsnittsdesign där deltagarna enbart mättes vid ett tillfälle. Framtida studier bör därför undersöka resultaten med longitudinella data, vilket innebär att man mäter samma individer upprepade gånger för att se hur sambanden ser ut över tid. Det finns därtill ett behov av att undersöka hur arv och miljö förklarar sambanden mellan specifika dimensioner av känsloregleringssvårigheter och beroendeutfall. Genom att bättre förstå sådana orsaksmekanismer kan vi utveckla mer effektiva preventiva interventioner.
Bild: Patrick Tomasso/Unsplash.