Beteendegenetiska nyheter (vecka 34, 2022)
Beteendegenetiska nyheter (vecka 34, 2022)
Denna vecka: Utbildningsgenetik, ovanliga genvarianter för IQ inom schizofreni, autism och självskadebeteenden, psykiatrisk sjuklighet i släkten och förlossningsdepression och mer därtill.
1 |> En stor dansk studie som inkluderade över 40 000 deltagare fann att de barn som bar på fler genvarianter (enbaspolymorfier) som är associerade med längre utbildning tenderade att prestera bättre i skolan även efter justering för deras socioekonomiska status. Författarna argumenterar för att barn som har höga poäng på det genetiska indexet för utbildningslängd förefaller vara bättre än sina kamrater på att extrahera resurser från sina miljöer, delvis med anledning av deras, i genomsnitt, högre intelligens och samvetsgrannhet.
2 |> Varför har personer med schizofreni i genomsnitt lägre intelligens? En studie som baserades på över 800 patienter med schizofreni har funnit att bärare av väldigt ovanliga genvarianter som med hög sannolikhet förstör specifika geners funktionsförmågor tendera att vara överepresenterade bland patienter med lägre intelligens. Notera dock att samtliga mätbara genetiska faktorer i studien förklarade mellan 6-10 procent av de individuella skillnaderna i de studerade kognitiva måtten som mättes såväl innan som efter sjukdomsdebuten.
3 |> I en studie av barn och ungdomar i Stockholms län mellan 2001 och 2011, vilka uppgick till över 410 000 individer, visade forskare att personer med autism löpte fem gånger högre risk för att bli vårdade för självskadebeteenden jämfört med de utan autism. Personer med autism men utan intellektuell funktionsnedsättning löpte därtill högre risk för samma utfall jämfört med personer med både autism och intellektuell funktionsnedsättning. Psykiatrisk samsjuklighet och familjära riskfaktorer som kvantifierades genom syskonjämförelser förklarade en del av sambanden.
4 |> En meta-analys har funnit att kvinnor med en släkthistorik av psykiatriska sjukdomar löpte 79 procent högre risk att utveckla postpartumdepression (förlossningsdepression) jämfört med kvinnor med friska släktingar. Meta-analysen inkluderade över 100 000 deltagare från 26 separata studier. Författarna bedömde att evidensen var måttligt stark (GRADE-skalan) med anledning av att de enskilda studierna hade presenterat tämligen blandade effektstorlekar för sambandet.
5 |> Ett flertal studier har funnit att barn till yngre mödrar tenderar att ha en ökad risk för att bli lagförda för brottsliga handlingar. En nederländsk studie som undersökte närmare 2,1 miljoner individer har emellertid inte funnit något stöd för sambandet skulle vara kausalt (orsakssamband). Genom att jämföra kusiner som föddes under olika år kunde författaren ta hänsyn till familjära faktorer som kusinerna delade med varandra, vilket i den nederländska kontexten primärt inkluderar 12,5 procent av deras genetiska skillnader. Om sambandet vore kausalt hade vi förväntat oss att kusiner med yngre mödrar skulle löpa högre risker för att bli lagförda jämfört med sina kusiner med äldre mödrar. Studien fann dock inga sådana skillnader mellan kusinerna, vilket indikerar att sambandet förklarades av familjära förväxlingsfaktorer som delades mellan kusinerna. Liknande resultat har tidigare rapporterats i Sverige för adhd som utfall.
Bild: Patrick Tomasso/Unsplash.